evelina

  

Året har varit väldigt händelserikt, men det är några händelser som varit extra betydelsefulla..

Året började väldigt sorgset, som dom allra flesta vet så fick vi veta efter flera månaders veterinärbesök att det var skelettcancer som gjorde att Aston var dålig. Från att inte ha sett någontingalls på röntgenplåtarna så såg det ut som att cancern fullkomligt exploderat 4 veckor senare. Veterinären rådde att inte vänta länge med att låta honom somna in, men det kändes fel att låta det ske där och då på en gång, så vi valde att få en sista fin vecka tillsammans med honom. Han fick sova i sängen, äta ripgryta m.m. till frukost/middag och vi försökte mysa med honom extra mycket, fotade massor och försökte memorera så mycket som möjligt i minnesbanken. När dagen var kommen så gick allting väldigt lungt och fint till, vi grät och kramades, och han somnade in snarkandes, lungt och stilla i vår famn. Nu har det snart ett år sedan, och han finns med oss jämt på olika vis, ibland dyker det upp minnen som vi får skratta åt, tankar kring händelser som vi tagit lärdom av, och ibland så får vi gråta en skvätt för att det bubblar upp så mycket känslor och saknad bara av att prata om honom. I vårt sovrum finns han avmålad på golvet nedanför våran säng, så vi sover tryggt, våran lilla vakthund :)

 

 

 

Det var tur att Molly fanns här hemma, men det kändes tomt med bara en hund. Så efter att Petters pappa hittat en "bra parning" så bestämde vi oss för att hämta hem Aslan en månad senare från Norge. Det snabba beslutet var det nog både bra och dåligt för mig, att skaffa en till hund så snabb efteråt var bra för att det skingrade tankarna, och dåligt för att jag hade jättesvårt att knyta an. Vilket resulterade i jättedåligt samvete.. Men jag antar att det är samma med hundar som med personer, vissa känner man bara helt enkelt mycket mer för av olika anledningar, och med vissa tar det lite mer tid. Är man dessutom inne i ett sorts sorgearbete så kanske man inte kan förvänta sig att dom där känslorna ska infinna sig på en gång. Nu finns dom här iallafall! Aslan är otroligt snäll, han och Molly är bästa vänner, han har varit riktigt duktig under jakten och är väldigt mysig. Han har väldigt mkt roligt för sig, är alltid ivägen och så får vi skratta mycket här hemma pga. allt roligt han hittar på :) "trög men söt" stämmer in bra på honom :)

 

 

Jag tror det finns en mening med allt här i livet, så även med detta. Aston var ingen hund som skulle ha fungerat med ett barn i huset. Och som ni alla vet så fick vi ett glädjande besked ang. detta bara någon månad senare! Vi firade påsk uppe i fjällen och och på vägen hem så mådde jag otroligt illa hela hemresan, och inte var jag sugen på godis heller! Något var helt klart "fel" ;) Ett graviditetstest senare stod det klart att det ÄNTLIGEN skulle bli våran tur, som vi längtat! 

 

 

 

Mitt i allt detta så köpte vi även huset som vi hyrt i flera år och det känns superbra! 

Vi började direkt med att renovera övervåningen! Gästrum, vad som skulle bli vårt sovrum, hall, trappa, toa och två klädkammare.. Det har varit och är himla roligt när man börjar se resultat av allt hårt arbete, och vi är så himla nöjda med hur allt blivit hitills! Dessvärre så har vi hela tiden glömt att fota, så tyvärr kan vi inte göra några före och efter bilder, vi får bli bättre på det när vi tar tag i resten av huset helt enkelt.

 

Efter en jättebra graviditet så kom våran efterlängtade Ines till oss 11 December, 16 dagar tidigt.

Även förlossningen gick superbra, och är något som jag alltid kommer minnas med bara positiva känslor.

Vi stannade två dagar på ett julpyntat och mysigt BB innan vi fick åka hem. Ines är helt klart det absolut största och finaste som hänt oss, så året avslutades verkligen på bästa möjliga sätt ♥

 

 

 

Gjorde du något i år som du aldrig gjort förr? 

Ja det gjorde jag! Blev husägare och födde barn! :)

 

Var var du när 2014 började? 

Hemma hos oss :)

 

Vi åt supergod mat och spelade spel hemma hos våra grannar Tobbe & Carro med dom och deras barn. Innan tolv så gick vi hem till oss, bäddade ner oss i soffan och bara myste :) Så året avslutades tillsammans med mina livs kärlekar ♥

 

 

Höll du dina nyårslöften 2014? 

Jag har blivit bättre på att lyssna på mig själv, och tycker att jag iom. att jag tagit mig tid för att ladda batterierna har blivit mer harmonisk. Jag har även känt att jag blivit mer ekonomisk, även om jag såklart unnat mig/oss som alla andra år.

Har du några nyårslöften för 2015? 

Det här året som mammaledig ska jag verkligen se till att njuta av. 

Försöka spendera dagarna på det där sättet som jag alltid sitter och dagdrömmer om när jag är på jobbet.

Men årets enda riktiga nyårslöfte är att jag verkligen ska försöka dokumentera Ines första år med bla. massor av fina foton!