evelina

Jag har haft den otroliga turen att vara omgiven att otroligt fina, många och väldigt bra vänner. Så att bara berätta om en skulle bli väldigt svårt, så jag ändrar lite igen och berättar om några mina bästa vänner :)

Therese och jag går långt tillbaka i tiden, allt började med att jag skulle byta skola och hamnade i gammelgården. På ett möte med klassföreståndaren innan skolan började så fick jag veta att det fanns ytterligare 3 tjejer i min åldersgrupp. Dom gillade bugg och så fanns det en som gillade djur. Behöver jag säga att jag grinade när vi for därifrån. Nu så här i efterhand så måste jag säga att det var ödet, för finare vän än Therese är svårt att hitta.

Vi blev som helan och halvan. Fatta att under ex. högstadiet så gick vi i samma klass och var med varann hela skoldagarna. När vi väl kom hem efter skolan så ringde vi direkt till varann, satt och såg på sunset beach i soffan och kommenterade nått en gång var 10min typ (vi hade rätt höga telefonräkningar på den tiden). Om inte jag sov i kälsjärv så sov Therese hos mig, och under en period så bodde Therese i princip hemma hos mig. Vi blev som ni vet kära och tillsammans med två killar som var bästa vänner, så epa tiden är verkligen våran tid. Vi har så jäkla många roliga minnen ihop, skulle vara omöjligt att ta upp alla här för då skulle ni få läsa i all evighet. Vi har verkligen växt upp tillsammans, och det skulle vara helt omöjligt för mig att beskriva vad våran vänskap betyder för mig. Therese ger mig kraft, hon gör mig stark, hon finns alltid alltid där, är ärlig i alla tillfällen och stöttar mig alltid i allt jag väljer att göra. Hon är den första och sista jag hälsar på när jag kommer/åker från Kalix, och att får vara gudmor (jo jag räknar med Saga oxå) till hennes barn är så stort för mig. Älskar hela hennes familj, som är världens bästa familj, det är inte för ro skull som det alltid är folk hemma i eran soffa. Det är nog inte bara jag som alltid känner mig som hemma när jag ligger i soffan på blomgatan 13 och pratar om livet.

Du gör mig stolt, du är världens bästa vän och världens mest fantastiska mamma. Om jag blir hälften så bra mamma som du den dagen jag har fått barn så är jag nöjd.

Emmsi och jag träffades via gemensamma kompisar som gick estet, kommer förtfarande ihåg första gången vi sågs, vad hon hade på sig, vad för sorts skål hon höll på att göra i keramiken osv. Sen började jag jobba på korvgubben och strax därefter så började även Emmsi. Det var en så jäkla rolig tid, fatta att få betalt för att umgås med kompisar, det var verkligen så det kändes. Vi började umgås jätte jätte mkt, åkte runt i MER:en, var ute hela nätterna, pratade om livet, våra familjeförhållanden som var rätt lika, vi åkte till Bulgarien, skrattade, grät, hade engelska lektioner till låtarna vi lyssnade på. Emmsi är världens bästa, hon lyssnar alltid, hon förstår mig, hon gör mig glad och peppar mig. Vi har våra traditioner, hugger julgran på tid, jag får skratta åt hennes dåliga tålamod, vi slår på lipfilmer och bara lipar som nå sillar ;) Jag är så otroligt stolt över dig ska du veta, och du är en stor förebild för mig på så många olika sätt. Du är målinriktad, du arbetar hårt och kämpar i allt du tar dig för, du klarar av att stå på egna ben och om jag någonsin blir lika stark som du så kommer jag vara tacksam. Jag älskar dig, jag älskar dig..

Sanna Antonia Helena Andersson och jag träffades när vi började läsa medie och kommunikationsvetenskap i Umeå, vi hamnade i samma grupp och jag dömde såklart ute henne och tyckte att hon var (jag citerar) "Helt jävla utvecklingsstörd". MEN så fel jag hade! Idag så är nämligen denna otroligt fantastiska Helena en av mina bästa vänner, finns nog ingen som får mig att skratta som du :) Du finns alltid där för mig. Och jag hoppas du vet hur tacksam jag är för att du finns, för att du alltid lyssnar oavsett vilken tid på dygnet jag ringer, för att du alltid är ärlig, för att du är den du är. Jag är så himla imponerad över hur du tar dig över alla hinder som kommer i din väg, hur jäkla duktig du är när du väl bestämmer dig för att du ska lära dig nått. Jag hatar när du är envis och inte gör som jag säger, men mest av allt så älskar jag dig mer än livet själv.

Jonna och jag lärde oxå känna varandra på MKV, jag tror inte jag la märke till henne så mkt. Utan vi började umgås för att hon och Helena var med varandra. Spiiken som hon alltid får heta är inte som en vanlig spiik, hon är en finspiik (ibland en dumspiik). Hon må vara finska (okej, men nästan då), men spiilken från tattaranda är helt ovärderlig för mig. Du finns alltid där, din dörr står alltid öppen för mig, du hjälper mig alltid med allt du kan. Jag älskar när du pillar i mitt hår, jag älskar att få kramas med dig, jag älskar att få skratta med dig, jag älskar hela du. Jag vet faktiskt inte vad jag skulle göra utan min fina spiik, inget är som det ska när inte du är i närheten.

Jojjo är som den stora systern jag aldrig fick (hon är Petters stora syster).

Vi hörs varje dag, vi pratar i timmar (oftast flera gånger om dagen), och du är precis som en stora syster ska vara. Det är dig jag ringer när jag inte vet hur länge man ska koka nått, sen gör du som en stora syster ska, nämligen retar mig för att jag inte visste hur länge det skulle koka. Och om vi inte är systrar så vet jag inte vad vi är? Vi håller ihop i, vi stöttar varandra, vi pratar om allt, du tror på mig och ger mig kraft, du torkar bort mina tårar och jag få låna ditt smink ;) I min familj ingår även du, jag ser dig som en syster, jag tänker på dig som en syster och jag älskar dig som en syster.

Helena och Mia träffade jag på Buketten, eller Helena hade jag iofs träffat innan (hon var en BIIATCH). Och Mia hade tydligen träffat mig när jag var fjortis (en snobbig fjortis om man frågar henne). MEN nu stod vi här, på samma jobb och tur var väl det! För vad hade jag gjort utan er? Ni får mig att skratta och ack så trist det hade varit att jobba utan er. Något som jag verkligen uppskattar är att ni alltid har trott på mig, ni har pushat mig till att våga lite mer, ni har ätit av mina hemska kakor och sagt att dom varit goda ;) Jag älskar er, det hoppas jag att ni vet.

Nea + Fia + Jag = sant.

Vi har haft och har så jävla kul ihop! Även fast jag först tyckte att Fia var dum i huvvet och att Nea var en liten wannabe satanist ;D haha. Men estet förde oss samman, och se vad bra det blev!

När jag flyttade till Umeå så saknade jag er varenda dag, vi pratade i telefon, jag åkte jämt hem till Kalix, ni kom till mig, ni skickade bilder och tillslut så flyttade ni ner :) bland de bästa tiderna i mitt liv har jag spenderat med er, Jag älskar er!

Mommo, moffe, lena, ea, tobbe och mamma ♥

Jag har tur som har en så fin familj.

Petter och Aston, med er vill jag dela resten av mitt liv, jag älskar er! ♥