evelina

Jag har olika favoritminnen från olika perioder i mitt liv, och inte bara från olika perioder, även favoritminnen med olika personer. Vad fasen ska jag välja att skriva om egentligen?! hmm...

Jag kan ta ett favoritminne som jag har tillsammans med min fina vovve och Petter :)

Scenario: Jag och Petter ligger i sängen på kvällen, pratar och myser. Mitt i allt så kommer Aston flygandes upp i sängen, och innan han ens har landat så blundar och snarkar han. Och han snarkar högt kan jag tillägga, det roliga i den här historien är ju att vi vet ju att han är vaken. Jag tror inte ens en hund kan somna på en sekund. Aston snarkar iaf på och vi börjar prata med han för att få han att reagera. Mitt i allt så öppnar han ena ögat (observera, bara ena ögat) samtidigt som han fortfarande snarkar högt, och när han ser att vi kollar på han så stänger han det snabbt som tusan, och fortsätter med sitt jag-sover-jätte-tungt-skådespel.

Aston tror nämligen att om han somnar när han ligger i våran säng så behöver han inte hoppa ner till sin egen säng brevid oss. Och gör man ett försök till att flytta honom så gör han sig tung som sten och verkligen stretar emot.

Som tur är så så har han en kokkonöt hjärna, och om man säger "ska vi gå ut" eller "vars är pippi" så brukar han vakna på studs och antingen springa till dörren eller springa och hämta en leksak (pippi).

Aston är även världens sötaste när han är trött, hela han hänger, ögonen hänger (typ som på en basset) och är alldelens röda av trötthet.

Ett annat favoritminne jag har med Aston var en dag när han och jag låg i mitt studentrum, jag var väldigt ledsen den dagen och fällde rätt många tårar. MEN det bästa med hela den där dagen/kvällen/natten var att min fina nallebjörn fattade det, och han låg på ovanpå mig i sängen hela dagen och bara mös med mig, lät mig snora och blöta ner hela hans huvud och bara kramade mig en massa (aston kramas/goas väldigt mkt). Inte ett pip om nått, jag kommer typ inte ens ihåg att han ville ut den dagen.